Tiden springer iväg…

Som vanligt hinner jag knappt vända mej om så har det gått på tog för lång tid sedan sista blogginlägget, och massor har vi hunnit med så det får bli lite kort om det mesta idag.

Först och främst lurade Ammi oss och ”ströp” sitt löp efter en vecka. Tyvärr, för vi hade ju hunnit bestämma oss för att para eftersom veterinärbesiktningen vi gjorde visade att vi hade en hund ”i ovanligt god kondition för sin ålder”. Det fanns inte ens minsta lilla fläck på ögonlinserna och det sa veterinären var mycket ovanligt vid hög ålder. Skulle det vara så att hon kommer med ett fint löp inom snar framtid så kanske….

Men Österrike-resan med Movi lönade sej, vi har nu tre små söta tjejer ligger i valplådan 🙂

Jag har tävlingsdebuterat med Bluff i appell spår vilket resulterade i 8,5 på spåret, men tyvärr ”ballade han ur” innan platsen som jagdå inte genomförde, och han sprang inte på budföringen (???) och då struntade jag i resten. Känslan var ”ur hand” och jag ville inte köra då. Däremot haffade jag mottagaren på budföringen efter tävlingen och försökte mej på en sådan – vilket gick hur bra som helst :/… Skönt i alla fall att få åka hem med lite bättre känsla, men ibland undrar jag hur dom fungerar dom där fyrbenta ;o)

Valborgsmässohelgen for vi iväg på fyra dagars semester med husvagnen. Först till Vara där vi hälsade på Carina ovh Govert. Det var inte meningen att jag skulle valla men jag måste erkänna att jag föll blixtsnabbt för frestelsen när dom erbjöd mej det. Ett år sedan sist och jag var beredd på både det ena och det andra men både Ammi och Bluff gjorde utan vidare precis det dom skulle. Lyckan blev sen ännu större när jag provade med Troll också, och hon för första gången visar stort intresse och tydliga vallningsegenskaper. En del frukt mognar sent 😉

Efter Vara styrde vi kosan mot Ed i Dalsland och familjen Forsdahl, valpköpare från vår första kull. Där hade vi några mysiga dagar med bla Valborgseld och korvgrillning tillsammans med flera av deras vänner. Mysigaste Valborgsfirande på länge 🙂

Meja är parad med Popper, just nu väntar vi med spänning på om det har gett nåt resultat men det dröjer minst två veckor till innan vi vet nåt. Ännu har jag inte hört minsta lilla pip från Helene om ett enda litet dräktighetstecken.

Jag klarade mitt första år på ekonomiutbildningen utan att få en enda omtenta och min studiegrupp fick dessutom ett VG (högsta betyg) på vårt projektarbete som vi avslutade lagom till sommaren. ”Lysande arbete”, ”suverän presentation” mm fick vi i omdömmet 🙂 Nu kör jag några sommarkurser i heeeelt andra ämnen (istället för sommarjobb…).

Nu stundar midsommar, troligtvis firar vi den på klubben, men för övrigt blir det en lugn sommar. Hasse och grabbarna ska göra några dagsutflykter till Skara Sommarland och Bodaborg men jag stannar hemma med hundarna. Går allt som det är tänkt åker vi istället till Gotland i augusti hela familjen.

Under dom här sista månaderna har jag varit en hel del ute i skogen med hundarna och som funktionär på några av våra tävlingar. Jag avslutar med en bild på mej och Bluff efter ett (i alla fall sista delen) lyckat spår.

Österrike

Movi är parad!

Hasse och jag packade in Movi, Bluff och lite packning, lämnade grabbarna med farmor och satte oss i bilen för en liten tripp till Felixdorf i Österrike och Mo. ”Som vanligt” hade vi bestämt oss för att sträck-köra och bytas av vid ratten. Vi räknade med ett dygn i bilen. Resan gick via Helsingborg-Helsingör och Röödby-Puttgarden, helt simpelt för att vi inte har tålamod att sitta på färja så mycket längre. Väl i Tyskland följer vi dels dom stora vägarna men ibland försöker vi oss på genvägar – vilket alltid sinkar oss. Den här gången hamnade vi på en liten smal och krokig väg som bar uppåt och uppåt och uppåt. Jag körde just då och erkänner villigt att jag var väldigt glad att det var mitt i natten och kolmörkt för jag misstänker starkt att vi var vääääldigt högt upp ett tag.

Väl framme ca 10 mil söder om Wien hittade vi snabbt fram till hotellet (samma som förra gången). Vi var för tidiga för incheckning men eftersom jag hade glömt bokningsuppgifterna och behövde veta om vi skulle jaga farmor per telefon (tänk att man alltid glömmer nånting…) och dessutom behövde låna en dator för att kunna skriva hem (våra telefoner fungerade inte efter Danmark) så jag gick in i alla fall. Och blev behandlad som en VIP-gäst. Till att börja med fick vi rumsnyckeln omedelbart trots att vi var flera timmar för tidiga, när jag sedan bad att få låna datorn i bistron fick vi en egen kabel till datorn på rummet (vilken tyvärr var väääääldigt seg när jag var ute på fejjan). När dom sedan upptäckte att jag skrivit ”hund” i bokningen bad dom om ursäkt när dom förklarade att dom var tvugna att ta 5 Euro extra för varje hund i städavgift. Det visste vi om så det hade vi inget emot. När hotellchefen hörde att vi hade två hundar bestämdes det genast att vi skulle få en ”lägenhet” istället för det enkla rummet vi bokat, så att vi fick plats ordentligt. Till samma pris naturligtvis 🙂 Orange Wing heter hotellet om ni nån gång ska ner till dom krokarna. Enkelt, billigt och prisvärt och mycket trevlig personal.

Vi installerade oss, duschade (å vad det är skönt med varmt vatten och tvål efter 24 timmar i bilen), slappade en stund och åkte sedan iväg till Susanne och Mo. Hundarna gillade varandra redan förra gången vi var där och även den här gången uppstod tycke omedelbart och efter 15 sekunder satt dom fast 🙂 Gissa om det är skönt att ha en så lättparad tik när man åker så långt 😉

Sedan stannade vi och åt på ”vår” MacD (där vi åt i stort sett varenda måltid sist eftersom ungarna inte tyckte om nåt annat) och åkte tillbaks till hotellet och kröp i säng kl 19. Och vaknade kl 4…… När vi insåg att vi inte kunde somna om tog vi en lång promenad med hundarna, hängde på låset till matsalen på hotellet, och vet ni, efter en stadig frukost kunde vi sova ett par timmar till 😉

Under dom två dagar vi var i Österrike fick vi ytterligare två parningar, vi gick och tittade i affärer, gjorde en del fynd, bland annat en blåmögelost som måste vara gjord av eller för gudar. Men mest bara slappade vi. Hemresan gick också bra. Vi hade bestämt att vi skulle åka den längre vägen där vi visste att vägarna var minsta dubbelfiliga, bara för att slippa krångla och köra fel. På det sparade vi 3 timmar!! Aldrig mer genvägar, om vi inte är ute efter att se oss omkring.

Väl hemma hade farmor och grabbarna gjort en smörgåstårta och den smakade helt underbart.

Nu håller vi tummarna för att Movi är dräktig.

För övrigt har vi beslutsångest på hög nivå. Ammi har också börjat löpa och nu vet vi varken ut eller in. Ska vi strunta i att para och därmed blir det ingen mer kull på Ammi, eller ska vi para och riskera att vi står med en hög osålda valpar i sommar? Som vi bor just nu kan vi inte ha kvar speciellt många valpar innan det blir ohanterligt och det ser inte ut som om det blir flytt den närmsta tiden heller. Nåja, nån vecka kan vi fundera… :/

 

Äntligen!

Nu löper Movi! I morgon tisdag bär det iväg till Österrike och Mo. Den här gången åker bara Hasse och jag och även om det blir mest att sitta i bilen ska det bli lite kul att få lite ”ensamtid” med honom. Med åker också Bluff. Ammi och Troll är ”utplacerade” hos kompisar och den här gången slipper vi alltså att använda hundhotell. Skönt! Sen får vi väl se hur mycket Bluff skämmer ut sej när vi är bland folk 😉

Förra helgen var jag i Klippan i Vånga och tillbringade tre dagar ihop men 10-15 andra sytokiga ”tanter” i olika åldrar. Vi träffas två gånger om året och hyr en stor samlingslokal där vi fixar till ”arbetsplatser” åt alla samt några gemensamma bord för tillklippning och liknande. Två gånger om dagen kommer en kock med mat och hela dagen finns det kaffe, dricka, fikabröd, frukt och kanske lite godis. Övrig tid producerar vi en massa olika saker, både med tyg, skinn eller garn. Man väljer själv vad man vill göra och alltid finns det nån som kan hjälpa till om man fastnar. För mej som älskar att sy, brodera, virka eller sticka, är det rena himmelriket :). I år fick jag en massa gjort, både lagningsarbete (dragkjedjor, dragkedjor och dragkedjor…) och en massa nytt. Jag längtar redan till hösten då vi ska träffas igen. (Intresserad av att vara med? Hör av dej i sådana fall).

För övrigt är det hundträning med framför allt Bluff (går jättebra) och plugg (går lite trögare) som gäller nu. Jag älskar våren och mår dessutom bättre än vad jag gjort på många år (läs ca 10!!!) så jag har massor av ”spring” i både händer och ben :). I ett svagt ögonblick anmälde jag även Bluff till en appell, även om vi kanske inte har stadga i alla moment och nåt moment inte ens existerar. Nu har jag i alla fall en massa bra träningstillfällen framför mej, vi hinner med både ”påskträningsläger” och en träningstävling på bruxan innan det är dags. Och går det inte första gången får jag väl försöka igen.

Men som sagt, nu närmast bär det iväg till vackra trakter där våren redan har kommit!

Min fina blå :)

I lördags fick tanterna varsitt blodspår och Bluff fick ett 500 meter långt hussespår med enbart pinnar. Tanterna hittade sina klövar utan problem och Bluff spårade som om han aldrig har gjort nåt annat. Med tanke på hur han har flamsat tidigare år har han tagit ett stoooort kliv framåt, och om det beror på bra träning eller bara på att han blivit äldre vet man väl aldrig, men jag tror nog att jag gjort rätt i att ha tagit det så lungt med honom som jag gjort. Vi hinner nog ut på tävlingsplan i alla fall.

I söndags morse tog jag Bluff och åkte till bruxan och helt allena på klubben fick vi ett riktigt lyckat pass där jag även startade med momentet ”framförgående”. De andra momenten i apellen börjar sitta och förhoppningsvis blir det tillräckligt mycket stadga i för att jag ska våga mej på en start. Idag ska jag dit igen och träna tillsammans med Johanna och Java som vill ut på andra klubbar för ”miljöträning”. Kul att få se lite av en av ”valparna” 😉

Igår var jag även iväg på distriktets årsmöte. God mat, en hel del trevligt folk och spännande och intresanta nyheter, framför allt rapporten om SM 2013 som vi ska vara värdar för. Tyvärr finns det också en hel del tråkigt som påminner mej om varför det har varit skönt med ett uppehåll från föreningslivet.  Nåja, nu är jag där igen, alldeles frivilligt så jag får väl titta åt ett annat håll när det rör sånt som jag ändå inte kan påverka eller förändra.

Nu ska en promenad med tanterna och ett besök på banken ska hinnas med innan det är dags att möta Johanna så nu är det nog hög tid att börja göra mej klar.

Ha en bra dag!