Äntligen!

Nu löper Movi! I morgon tisdag bär det iväg till Österrike och Mo. Den här gången åker bara Hasse och jag och även om det blir mest att sitta i bilen ska det bli lite kul att få lite ”ensamtid” med honom. Med åker också Bluff. Ammi och Troll är ”utplacerade” hos kompisar och den här gången slipper vi alltså att använda hundhotell. Skönt! Sen får vi väl se hur mycket Bluff skämmer ut sej när vi är bland folk 😉

Förra helgen var jag i Klippan i Vånga och tillbringade tre dagar ihop men 10-15 andra sytokiga ”tanter” i olika åldrar. Vi träffas två gånger om året och hyr en stor samlingslokal där vi fixar till ”arbetsplatser” åt alla samt några gemensamma bord för tillklippning och liknande. Två gånger om dagen kommer en kock med mat och hela dagen finns det kaffe, dricka, fikabröd, frukt och kanske lite godis. Övrig tid producerar vi en massa olika saker, både med tyg, skinn eller garn. Man väljer själv vad man vill göra och alltid finns det nån som kan hjälpa till om man fastnar. För mej som älskar att sy, brodera, virka eller sticka, är det rena himmelriket :). I år fick jag en massa gjort, både lagningsarbete (dragkjedjor, dragkedjor och dragkedjor…) och en massa nytt. Jag längtar redan till hösten då vi ska träffas igen. (Intresserad av att vara med? Hör av dej i sådana fall).

För övrigt är det hundträning med framför allt Bluff (går jättebra) och plugg (går lite trögare) som gäller nu. Jag älskar våren och mår dessutom bättre än vad jag gjort på många år (läs ca 10!!!) så jag har massor av ”spring” i både händer och ben :). I ett svagt ögonblick anmälde jag även Bluff till en appell, även om vi kanske inte har stadga i alla moment och nåt moment inte ens existerar. Nu har jag i alla fall en massa bra träningstillfällen framför mej, vi hinner med både ”påskträningsläger” och en träningstävling på bruxan innan det är dags. Och går det inte första gången får jag väl försöka igen.

Men som sagt, nu närmast bär det iväg till vackra trakter där våren redan har kommit!

Min fina blå :)

I lördags fick tanterna varsitt blodspår och Bluff fick ett 500 meter långt hussespår med enbart pinnar. Tanterna hittade sina klövar utan problem och Bluff spårade som om han aldrig har gjort nåt annat. Med tanke på hur han har flamsat tidigare år har han tagit ett stoooort kliv framåt, och om det beror på bra träning eller bara på att han blivit äldre vet man väl aldrig, men jag tror nog att jag gjort rätt i att ha tagit det så lungt med honom som jag gjort. Vi hinner nog ut på tävlingsplan i alla fall.

I söndags morse tog jag Bluff och åkte till bruxan och helt allena på klubben fick vi ett riktigt lyckat pass där jag även startade med momentet ”framförgående”. De andra momenten i apellen börjar sitta och förhoppningsvis blir det tillräckligt mycket stadga i för att jag ska våga mej på en start. Idag ska jag dit igen och träna tillsammans med Johanna och Java som vill ut på andra klubbar för ”miljöträning”. Kul att få se lite av en av ”valparna” 😉

Igår var jag även iväg på distriktets årsmöte. God mat, en hel del trevligt folk och spännande och intresanta nyheter, framför allt rapporten om SM 2013 som vi ska vara värdar för. Tyvärr finns det också en hel del tråkigt som påminner mej om varför det har varit skönt med ett uppehåll från föreningslivet.  Nåja, nu är jag där igen, alldeles frivilligt så jag får väl titta åt ett annat håll när det rör sånt som jag ändå inte kan påverka eller förändra.

Nu ska en promenad med tanterna och ett besök på banken ska hinnas med innan det är dags att möta Johanna så nu är det nog hög tid att börja göra mej klar.

Ha en bra dag!

 

Vår i luften

I morse när vi gick ut var det 7 minusgrader men ljuset gjorde att jag plötsligt hade lust med långa svängen igen. Så Bluff och jag har fått en rejäl promenad redan.  Och nu skiner solen och det är snart nere på nollan och dessutom är det mars, alltså är det VÅR 🙂 Jaja, jag vet, rätt vad det är snöar det igen men ändå…

Ytterligare en tenta är avklarad, den här gången var det Ekonomistyrning 1. Just nu försöker jag vara nöjd med ett G med mycket poäng till godo, men lite surt är det att inte klara av ett VG. Å andra sidan har jag hela livet legat på en 4  eller VG när det är femskaligt, och nu med bara tre värden (icke godkänd, G och VG) ska jag nog vara rätt nöjd ändå. Huvudsaken är att jag klarar kursen och till slut får mitt diplom 😉 Jätteskönt är det också att inte få ”släp-tentor” eftersom vi har ett rätt pressat program ändå.

Nu har orken efter magsjukan kommit tillbaka och jag har faktiskt varit ute och spårat med alla hundarna flera gånger sen jag bloggade sist. Troll och tanterna har fått blodspår men Bluff får gå personspår och har nu gått sitt första spår helt utan annat än pinnar. Jag och Linda träffades i lördags och tog tag i träningen för säsongen, jättekul att vara igång. Till Bluff la jag ett rätt kort spår (300-400 meter) med många pinnar. Dom tre första plockade han utan vidare men sen gick har rakt över nr 4 och 5. Jag stannade då och väntade och då tog han dom efter några sekunders irrande. När han även gick över nr 6 tänkte jag låta det vara, plocka upp den själv och var beredd att bryta om han struntade även i resten, men efter ca fem meter vände han plötsligt tillbaka och plockade pinnen med en jädra fart och resten av pinnarna var det inga som helst problem med. Tänk om man kunde se vad som pågick i ett hundhuvud 😉

Lite planlydnad har jag också huttit med och nu ska jag nog offra ett par hundra och anmäla mej till apellen i april, för det går tillräckligt bra för att jag ska våga tro på att det finns möjligheter att vi ska klara av det.

I söndags lämnade vi Troll hos en klubbkompis. Anna efterlyste ”springkompisar” till sin belgare Stina och eftersom jag har ett ständigt dåligt samvete för att jag inte hinner/orkar med hundarna som jag vill lät jag henne få Troll ”ett tag”. Jättebra för Troll att få komma iväg och få lite erfarenhet. När vi träffades gick vi ett var först för att se hur dom skulle komma överens och när vi till slut släppte dom kaxade Troll till och rusade på Stina (här hemma hänger hon ju i dom andra hundarna lite som hon vill utan att dom säger ifrån). Det godtog inte Stina utan hon tog ett rejält tag och tryckte ner en sprattlande och skrikande Troll precis så länge som behövdes för att Troll skulle skärpa till sej, och sen var det inga problem om än lite spänt. Så skönt det är med hundar som har ett bra språk 🙂 Dagen därpå lekte dom för fullt (se bildbevis). Jag tror att det här blir jättebra för alla parter och sen får vi väl se hur länge hon får stanna, jag är ju tacksam om det åtminstånde blir så länge så att Troll slipper hundhotell när vi åker till Österrike, men det beror ju naturligtvis helt och hållet på hur det går i fortsättningen.

Avslutar med en bild som jag har stulit från Anna.