Inga fler aussie-valpar från Fätorpet

Idag dök den tredje 1an på armbågar upp på valpar efter ”Etta”, och denna gången i min foder-tik Vannis kull. Jag har i och med det här bestämt mej för att inte ta några valpar på Vanni och naturligtvis då inte heller utnyttja mina parningar på Bobby (F. Kungsspira) och avslutar min tid som aussie-uppfödare/aussie-ägare efter 28 år och 14 kullar.

”Enuff is enuff” 😥

Jag vet att ettor bland många räknas som en ”skitsak” och att många dessutom tom använder hundar med ettor i avel, men jag vet också att generna lever vidare och kommer att ploppa upp i högre grad då. Eftersom mitt avelsmål med aussisarna bla har varit ”friska och starka individer som kan och vill jobba hela da´n”, vill jag inte medvetet bidra till att fler hundar kan drabbas. Jag har alltid gjort mina avels-prioriteringar baserat på genomsnitt hellre än individ och det vore att helt gå emot mina egna åsikter även om Vanni själv är en bra hund och har prima armbågar och höfter.

Stort tack till er alla som genom åren på något sätt har hjälpt mej med utvärdering både hälsomässigt och mentalt sett av min uppfödning. Såna valp-köpare är guld värda. Och extra tack till Pauline som förvaltat Vanni på bästa sätt och till Emma som tog sej an Bobby, som också fått dom bästa möjligheterna.

Idag kämpar jag med gråten men försöker hitta tröst i alla fina hundar jag har ägt, alla fina hundar jag fått fram, alla roliga erfarenheter jag har fått och alla trevliga människor jag har träffat

Jag är naturligtvis också oerhört tacksam över att ha min fina Wilda och ser fram emot årets planer med henne, och kanske valpar 2027 ❤

Rönn 4 månader

Chippad, vaccinerad och besiktad UA förutom en saknad testikel 251204. Höger testikel på plats, vänster ligger 260206 bara ett par cm från rätt läge. Pigg, kontaktsökande vänlig valp passande för sällskap, agility, NW, Rally-lydnad mm . 12-veckorsvaccinerad 260108. Glad, vänlig och social. En kelig följare. Mkt hanterad, ngt miljö- och koppel-tränad, van vid katter. Nästan rumsren. Maila nina.bjornsdotter@gmail.vid intresse

Kryptorkism hos hund

Många frågor blir det…

Ja, saknade kulor kan trilla ner ända upp i 6 – 8 månaders ålder.

Risker – det finns en ngt förhöjd risk för testikelcancer hos äldre okastrerade kryptokida hundar men dom allra flesta lever ett helt liv utan att drabbas.

Ja – man kan förhindra testikelcancer genom att kastrera men enligt Sveriges Veterinärförbund är riktlinjen för normgruppen sedan 2020 att man inte kastrerar om inte annat skäl föreligger. Överlag är riktlinjen sådan att man inte ska operera djur ”i onödan” även om kastration är ett undantag. Det finns fler ”praktiska” själ tex om man har fler hundar av olika kön hemma, en hanhund inte ska gå i avel, om den ska vistas på ett hund-dagis som ej tar emot okastrerade hanhundar, om man vill slippa div ”hanhundsproblem” som kommer med testoseron mm

Man kan också fundera på jämförelsen att man inte opererar bort livmödrar och juver på tikar i förebyggande syfte trots att risken för livmoderinflammation och juver-tumörer är är långt högre på tikar än testikelcancer hos okastrerad kryptokid hanhund…

Om man väljer att kastrera ska man vara medveten om att det finns andra risker med en kastration. Att söva och operera en hund medför alltid en riks även om den med dagens duktiga veterinärer är liten, päls-kvaliteten kan försämras och vissa hundar drabbas av urinläckage. Hur omfattande och dyr kastrationen blir beror bla på testiklarnas läge och klinik och kostnaden kan inte tas på försäkring (däremot går det på försäkring om man konstaterar tex testikelcancer och gör en kastration som del av behandling)

SKK rekommenderar ej prisavdrag på valp som saknar kula/kulor eftersom det inte påverkar hundens lämplighet som sällskapshund. Däremot ska den ej användas i avel. Den passa heller ej som utställnings-hund. (nu har jag ändå valt att sänka priset för Rönn eftersom det dessutom finns andra orsaker till att jag vill hitta en bra köpare åt honom)

Om man inte kastrerar bör man med jämna mellanrum undersöka den testikel som finns i pungen eller går att känna i ljumsken. Be gärna en veterinär att visa och förklara vilka skillnader man bör vara uppmärksam på.

Jag har säkert missat nåt och det finns säkert en mängd olika åsikter hos människor med olika erfarenheter av hund men det här är vad jag kan hitta som fakta på olika ställen, tex Sveriges veterinärförbund hemsida och text på olika veterinär-klinikers hemsidor.