Österrike

Movi är parad!

Hasse och jag packade in Movi, Bluff och lite packning, lämnade grabbarna med farmor och satte oss i bilen för en liten tripp till Felixdorf i Österrike och Mo. ”Som vanligt” hade vi bestämt oss för att sträck-köra och bytas av vid ratten. Vi räknade med ett dygn i bilen. Resan gick via Helsingborg-Helsingör och Röödby-Puttgarden, helt simpelt för att vi inte har tålamod att sitta på färja så mycket längre. Väl i Tyskland följer vi dels dom stora vägarna men ibland försöker vi oss på genvägar – vilket alltid sinkar oss. Den här gången hamnade vi på en liten smal och krokig väg som bar uppåt och uppåt och uppåt. Jag körde just då och erkänner villigt att jag var väldigt glad att det var mitt i natten och kolmörkt för jag misstänker starkt att vi var vääääldigt högt upp ett tag.

Väl framme ca 10 mil söder om Wien hittade vi snabbt fram till hotellet (samma som förra gången). Vi var för tidiga för incheckning men eftersom jag hade glömt bokningsuppgifterna och behövde veta om vi skulle jaga farmor per telefon (tänk att man alltid glömmer nånting…) och dessutom behövde låna en dator för att kunna skriva hem (våra telefoner fungerade inte efter Danmark) så jag gick in i alla fall. Och blev behandlad som en VIP-gäst. Till att börja med fick vi rumsnyckeln omedelbart trots att vi var flera timmar för tidiga, när jag sedan bad att få låna datorn i bistron fick vi en egen kabel till datorn på rummet (vilken tyvärr var väääääldigt seg när jag var ute på fejjan). När dom sedan upptäckte att jag skrivit ”hund” i bokningen bad dom om ursäkt när dom förklarade att dom var tvugna att ta 5 Euro extra för varje hund i städavgift. Det visste vi om så det hade vi inget emot. När hotellchefen hörde att vi hade två hundar bestämdes det genast att vi skulle få en ”lägenhet” istället för det enkla rummet vi bokat, så att vi fick plats ordentligt. Till samma pris naturligtvis 🙂 Orange Wing heter hotellet om ni nån gång ska ner till dom krokarna. Enkelt, billigt och prisvärt och mycket trevlig personal.

Vi installerade oss, duschade (å vad det är skönt med varmt vatten och tvål efter 24 timmar i bilen), slappade en stund och åkte sedan iväg till Susanne och Mo. Hundarna gillade varandra redan förra gången vi var där och även den här gången uppstod tycke omedelbart och efter 15 sekunder satt dom fast 🙂 Gissa om det är skönt att ha en så lättparad tik när man åker så långt 😉

Sedan stannade vi och åt på ”vår” MacD (där vi åt i stort sett varenda måltid sist eftersom ungarna inte tyckte om nåt annat) och åkte tillbaks till hotellet och kröp i säng kl 19. Och vaknade kl 4…… När vi insåg att vi inte kunde somna om tog vi en lång promenad med hundarna, hängde på låset till matsalen på hotellet, och vet ni, efter en stadig frukost kunde vi sova ett par timmar till 😉

Under dom två dagar vi var i Österrike fick vi ytterligare två parningar, vi gick och tittade i affärer, gjorde en del fynd, bland annat en blåmögelost som måste vara gjord av eller för gudar. Men mest bara slappade vi. Hemresan gick också bra. Vi hade bestämt att vi skulle åka den längre vägen där vi visste att vägarna var minsta dubbelfiliga, bara för att slippa krångla och köra fel. På det sparade vi 3 timmar!! Aldrig mer genvägar, om vi inte är ute efter att se oss omkring.

Väl hemma hade farmor och grabbarna gjort en smörgåstårta och den smakade helt underbart.

Nu håller vi tummarna för att Movi är dräktig.

För övrigt har vi beslutsångest på hög nivå. Ammi har också börjat löpa och nu vet vi varken ut eller in. Ska vi strunta i att para och därmed blir det ingen mer kull på Ammi, eller ska vi para och riskera att vi står med en hög osålda valpar i sommar? Som vi bor just nu kan vi inte ha kvar speciellt många valpar innan det blir ohanterligt och det ser inte ut som om det blir flytt den närmsta tiden heller. Nåja, nån vecka kan vi fundera… :/